Stor framgång i antibiotikaminimering
I juli rapporterade Federal Office for Consumer Protection and Food Safety (BVL) att mängden antibiotika som ges i veterinärmedicin i Tyskland minskade igen under 2019. Jämfört med föregående år sjönk den med 52,2 till 670 ton, 7,2 procent mindre än 2018. Leveransvolymen nådde därmed den lägsta nivån sedan den först registrerades 2011 på 1.706 60,7 ton. Detta motsvarar en minskning med 3 procent under denna period. Det bör betonas att de frisatta mängderna fluorokinoloner och cefalosporiner från tredje och fjärde generationen sjönk till det lägsta värdet sedan 4. Sedan 2011 har förutom de utdelade mängderna också frekvensen av antibiotikabehandling hos gödningsdjur fastställts. Jordbrukare är skyldiga att dokumentera varje behandling under agentens aktiva dagar.
För att fortsätta att aktivt bekämpa utvecklingen av antimikrobiell resistens bör målet vara att förebygga sjukdomar genom en omfattande hantering av djurhälsan och att begränsa behandlingen med antibiotika till det nödvändiga minimum. Vacciner och immunmodulerande veterinärmedicinska läkemedel spelar därför en viktig roll i begreppen sjukdomsförebyggande. Att förse djuret med tillräcklig utfodring och förvaring samt diagnostik som gör det möjligt att känna igen sjukdomar i ett tidigt skede hjälper också till att hålla djuren friska. Åtgärder för att kontrollera infektioner och undvika överföring av motstånd på gården såväl som i uppströms- eller nedströmsstadier av livsmedelskedjan kompletterar bilden för att ge konsumenterna mat av hög kvalitet från djur. Det bör noteras att även med bästa hygien och förebyggande, blir djuren fortfarande sjuka och måste behandlas, om nödvändigt med antibiotika.
Den nya EU-förordningen om veterinärmedicinska läkemedel är förknippad med ytterligare förväntningar. Syftet är att öka tillgången på veterinärmedicinska läkemedel i länderna i Europeiska unionen, öka incitamentet för innovation och stärka kampen mot antibiotikaresistens. Förordningen träder i kraft den 28 januari 2022. Den föreskriver bland annat att särskilt kritiska antibiotika i framtiden ska reserveras för humanmedicin.
En europeisk expertpanel har redan formulerat rekommendationer om dessa kriterier och om kategorisering av antibiotika i fyra grupper, nämligen "A: Undvik", "B: Begränsa", "C: Försiktighet" och "D: Förståndig". Ett viktigt mål är att bevara framtida behandlingsalternativ för veterinärmedicin. Experter betonar att nya antibiotika också måste utvecklas. Forskare arbetar intensivt med att förstå mekanismerna för motståndsutveckling och överföringsvägar.
Det förväntas att utgångspunkterna för nya antibiotika förblir reserverade för humanmedicin. Den nya kunskapen används också för att optimera kända aktiva ingredienser eller för att vidareutveckla andra koncept för kontroll eller alternativ.
Djurhälsa är ett avgörande bidrag till produktiv och därmed resursbesparande djurhållning inom jordbruket. Friska djur förbrukar färre resurser som foder, vatten och därmed mindre mark, vilket resulterar i att mindre gödsel och utsläpp genereras. Ju mer intensivt djurhållningen och friskare djuren är, desto större är besparingarna.
Enligt FAO och Världsdjurhälsoorganisationen (OIE) står sjukdomsrelaterade förluster för cirka 20% av den totala produktionen. Exempelvis förbättrar mastithantering och vaccination mjölkkornas hälsa och välbefinnande. På detta sätt kan ekonomiska förluster på 375 kg mjölkutbyte eller upp till 182 € per ko / år undvikas.
Antibiotika bör emellertid inte användas som ett "billigt produktionsmedel" utan tjäna till att behandla sjuka djur. Förebyggande användning av antibiotika är förbjuden. De har också förbjudits att användas som så kallade performance promotors i Europeiska unionen sedan 2006.
